What a day

Den här dagen har inte varit som en vanlig fredag. Klockan ringde 5 am och då hoppade vi in i bilen och lämnade Maximilian hos Carries väninna, sedan åkte vi till ett sjukhus i New Jersey eftersom Carrie skulle operera bort en knöl på ögonbrynet. Jag har märkt i flera dagar att hon varit orolig och nervös inför detta så jag tyckte jättesynd om henne när jag lämnade av henne. Sedan skulle jag spendera ca sex timmar i en ort jag inte alls känner till och det är dessutom snöstorm (kan jämföras med lite milt snöoväder i Sverige men här är dem ju som dem är, jag tror t.o.m. skolan ställdes in) så jag tog en nap i bilen och sedan satte jag mig på sjukhusets Starbucks med datorn (tänk om SÄS hade haft ett Starbucks?!). Operationen tog längre tid än väntat och jag fick flera samtal från oroliga familjemedlemmar och vänner till Carrie men jag gjorde dem nog bara mer rädda när jag sa att jag inte visste något. Till slut var hon iallafall färdig och allt hade gått bra. Hon blev utskjutsad till bilen i rullstol. Vi sätter oss i bilen och säger, gud vad skönt att få komma hem. Ja, då ska jag starta bilen och motorn går inte igång. Båda sa i mun på varandra; You gotta be kidding me. Alltså VARFÖR ska det hända just precis då? Stackars Carrie orkade knappt ta sig ur bilen men jag lyckades stoppa en man som skulle hoppa in i bilen bredvid så han fick hjälpa oss med startkablar höhö.
Nu är vi äntligen hemma. Jag sitter med hårfärg i håret och ska hämta upp M om en stund. Ikväll blir det tjejkväll eftersom det är internationella kvinnodagen, woho.

Trevlig helg på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0