Det stora beslutet...
Såhär går tankarna i mitt huvud just nu:
En av anledningarna till att jag åkte hem nu i januari var att jag i princip hade bestämt mig för att förlänga au pair-kontraktet ett halvår (i samma familj). Jag känner mig inte i närheten av färdig med New York, jag vill uppleva mer, jag känner att jag har ett liv här nu som jag vill fortsätta med ett tag. Sex månader är inte lång tid så det kommer inte hända så mycket där hemma, allt finns kvar där - oavsett om jag kommer hem i april eller oktober. Men att bo i New York City är ingen möjlighet som kommer tillbaka så himla lätt, och att dessutom få bo här på ett så billigt sätt. Jag har ju tänkt att, jag skulle vilja stanna i NY men inte som just au pair, men när jag tänker efter så känns det inte riktigt som jag har ett typiskt au pair-liv. Jag jobbar inte allt för mycket, mina värdföräldrar är jättebra, förstående, flexibla etc. Jag får resa med dem och uppleva massor. Så då kan man stå ut med ett inte alltid jätteroligt jobb, för att få uppleva staden och allt här omkring på sin fritid.
Så då bestämde jag mig för att åka hem nu, dels för att det skulle dröja ytterligare nio månader innan jag kommer hem för gott, dels för att känna efter hemifrån Sverige hur jag känner och om jag kunde bli något klokare.
Hur känner jag nu då efter att ha varit hemma två veckor? De första dagarna kände jag att nej gud, Borås är inte min stad och jag vill bara tillbaks och jag skulle kunna stanna i flera år i New York. Men några dagar innan jag skulle åka tillbaka, så hände något. Jag vet inte vad som flög i mig men jag fick bara en sån där känsla att jag vill komma hem snart ändå. Och ta tag i mitt liv. Plötsligt när jag tänkte igenom allt jag upplevt så kände jag mig ganska färdig och nöjd ändå. På ett år hinner man uppleva alla årstider, alla amerikanska högtider, man träffar oerhört mycket människor…
Självklart kommer jag uppleva ännu mer om jag stannar längre men jag har ändå en känsla av att sommaren här kommer bli ganska lik den förra, bortsett från alla resor jag gjorde. Det är just det som blir den stora skillnaden. Jag hade sparat pengar innan jag kom hit som jag hade bestämt att jag skulle spendera under ett år, jag planerade in vilka resor jag skulle göra osv. Jag vill inte ta mer från mina sparpengar till sånt jag inte hade tänkt från början. Så jag kommer få leva på veckolönen resten av tiden i princip. Och kanske inte åka på en enda resa. Frågan är om det är värt det. Att leva snålt i New York… När jag kan åka hem och tjäna pengar och göra annat roligt någon annanstans… Åh varför kan man inte vara på flera ställen samtidigt?!
En annan skillnad är att tjejerna jag kommit så himla nära inte kommer att vara kvar. Och jo jag vet, det kommer nya au pairer, och man träffar nytt folk. Men det är ändå en "risk" jag måste ta, att det inte kommer komma människor som jag kommer lika bra överens med som de jag träffat hittills. Det är ju till stor del tack vare tjejerna här som jag har haft så kul som jag har.
En annan faktor som spelar in är min resemånad. Stannar jag till oktober hinner jag inte utnyttja ens halva min resemånad (som man måste ta i slutet av sin au pair-period) för jag har bestämt mig för att skriva högskoleprovet som är den 26 okt. Det får mig också att bara vilja stanna fram till april och ha en hel månad efter det till att resa.
Gud det här blev en hel novell men jag ville få ur mig lite tankar. Jag vet att det är andra au pairer som läser det här så kom mer än gärna med tips och råd om hur ni skulle tänkt. Och just det, det jobbigaste av allt: om jag inte ska förlänga måste jag önska hemresedatum SENAST 24 JANUARI. Haha, alltid ute i sista minuten, jaaapp! Jag önskar jag var synsk och kunde se vilket alternativ som skulle gynna mig mest. Men jag får helt enkelt, som jag skrev tidigare, följa min magkänsla.
Fint du skriver!!!! Gå på hur du känner! Vi finns alltid här, det vet du hjärtat !😌❤
Älskling då!
Du resonerar väldigt förståndigt, men tänk på att högskoleprovet finns kvar här! Även allt med jobb och utbildningar!
New York finns också alltid kvar men, kanske inte just den här chansen.
Sedan att du får leva på liten aupairlön kan också bli en upplevelse!
Vet inte hur det är med ditt visum, men du borde väl få jobba på andra ställen med va? Hade ju varit väldigt roligt om jobbade extra på ett amerikanskt dinner ;)
Vad du än väljer, välj med hjärtat. ALLT annat löser sig!
Puss&kram, älskar dig låtsasbästis (L)
Bra tankar, Sara! Livet är fyllt av val och jag tycker att du gör ett bra val att stanna längre. det kommer att ge dig mer än att åka hem.
Och som det skrevs tidigare, högskoleprovet finns kvar! Livet tar inte slut vid 25 så stanna i NY, lev livet och njut, skaffa dig nya kontakter som du kan ha användning för senare. All kommer att lösa sig (till det bättre)
Åke (fortfarande 1.95)
