Känslor
Om exakt 48 timmar (fattar ni hur nära det är???) befinner jag mig på Landvetter och har då bara några minuter kvar på svensk mark. De sista minuterna detta året. Just nu känns det som om känslorna åker berg och dalbana, ena stunden ligger jag och gråter av ångest, stress och nervositet och undrar vad jag gett mig in på, jag har ju det så bra här hemma?! Nästa sekund vill jag bara dra nu på en gång och känner mig så redo man kan vara. Jag har ju velat detta så länge.
Igår tog jag farväl av Ica Byttorp, det kändes vemodigt. Jag trivs trots allt väldigt bra där med alla jobbarkompisar och tryggheten. Det kommer kännas konstigt utan alla rutiner och att inte få träffa alla dagligen. Men Erik kommer snart och hälsar på mig och efter sommaren kommer bästa Johanna och pluggar i Santa Barbara, och då ska vi såklart se till att träffas så mycket det bara går!
Ikväll blir det först restaurangbesök med familjen och sedan ut och träffa vännerna. De flesta av dem blir det sista gången på ett bra tag som jag ser.
Last night in Borran...
Igår tog jag farväl av Ica Byttorp, det kändes vemodigt. Jag trivs trots allt väldigt bra där med alla jobbarkompisar och tryggheten. Det kommer kännas konstigt utan alla rutiner och att inte få träffa alla dagligen. Men Erik kommer snart och hälsar på mig och efter sommaren kommer bästa Johanna och pluggar i Santa Barbara, och då ska vi såklart se till att träffas så mycket det bara går!
Ikväll blir det först restaurangbesök med familjen och sedan ut och träffa vännerna. De flesta av dem blir det sista gången på ett bra tag som jag ser.
Last night in Borran...
Kommentarer
Trackback
